måndag 6 augusti 2007

I "tv-soffan" med två bloggare...

Nä, jag vet att jag inte är något särskilt flitig bloggare. Jag skriver på annat. Just nu en artikel som kommer att slå hela världen med häpnad och den kommer inte att innehålla ordet bröllop en enda gång.
Jag vill inte vara "bröllopsexpert". Visst svarar jag snällt på journalisternas frågor. 2 artiklar i tidningar igår, radio här om dagen, "Tv-soffa" för ett par veckor sedan.
För de minuter som jag satt i tv betalades tågbiljetter och taxiresor. Smink och frukost fick jag också. För vad? För att lyssna på ett självuptaget par från Stureplan som bara inte kunde förstå att det faktiskt går att ordna ett helt okej bröllop för 50 000:-. "Herregud, det är inte ens ringen!". "Man måste ju bräcka också". Jag lever nog i en annan värld än paret i "tv-soffan", kanske i den värld som de flesta lever i. Där skitdyra bröllop inte är standard och där det är en smula absurt att man kan bli "kändis" genom att blogga!
I våras var jag med och skissat på ett forskningsprojekt, nu håller jag tummarna för att vi ska få pengar. Good buy bröllop och välkommen halmhus!

måndag 16 juli 2007

Sniglar, kirskål och fästingbett

Varför äter inte sniglarna kirskål? Efter några dagar i Mariannelund har jag ett okänt, stort, antal kirskålsplantor och sniglar på mitt samvete. Kunde de inte ta kål på varandra?
När jag var liten brukade jag och min syster ha sniglar som "husdjur", jag har fortfarande inget mot sniglar. Det är mängden som gör dem läbbiga. Efter att ha klippt typ tvåhundrafemtio sniglar på tre dagar så vill jag inte se sniglar på ett tag. Ändå vann jag inte tävlingen. Eddy klippte drygt hundrafemtio på en timma och vann tävlingen sammanlagt. Vi snackar kilovis.

Jag har inget mot kirskål heller. Om växten bara gav någon annan växt i närheten en chans. Om de bara inte hade så förbannat välväxta, sega rötter. Var det inte nog med att behöva klippa sniglar och gräva kirskålsrötter så fick jag också en fästing. En liten en men bettet kliar infernaliskt. Svensk sommar! Men det var i varje fall uppehåll i regnandet emellanåt!

torsdag 5 juli 2007

Berlin

Jag kände inte igen mig. Mina minnesbilder från Berlin är skarpa, men det klart det har gått en hel del år sedan jag var där sist. Någon gång i början på 90-talet var det. Muren hade fallit senaste gången jag var där. Jag minns en stad som sjöd av energi, människor och kreativitet. Nu byggs det överallt och staden hade liksom blivit glesare och jag saknade myllret.
Berlin har förändrats, så ock jag. Det är ju ändå drygt 15 år sedan sist. Nu en resa med inbokat hotellrum, turistarta och euro i plånboken. Då var det konstnärsfester och om jag hade några pengar i plånboken var det mark.